onsdag 18 oktober 2017

Del 15 - Hemligt

Roger gick direkt fram till kassan. Den äldre mannen som satt där lyste upp.
-Ska du handla idag igen? frågade han och log.
Roger skrattade till.
-Det kan hända att vi behöver något,sa han och blev allvarlig. Edward, jag skulle vilja fråga dig en sak.
Edward reste sig upp från stolen och gick fram till dem. En mamma med två små barn stod några meter bort och valde bland olika sorters chipspåsar.
-Jag tänkte höra med dig om du känner till någon som heter Isak?
-Ja, de flesta här i området vet vem han är, svarade Edward.
-Vet du vad han har för anknytning till ögruppen Karlavagnen?
-Jag ska bara ta betalt, sa han och gick tillbaka till kassan och satte sig.
Mamman med de två barnen hade börjat lägga upp sina matvaror på bandet.
Varje gång Linn tänkte på Karlavagnen kände hon en längtan efter stjärnornas lyster.
Edward var tillbaka efter ett par minuter.
-Isaks farfar köpte hela ögruppen 1890. När han dog så ärvde Isaks pappa ögruppen. Ögruppen såldes till Ove och Anita 2015. Själva försäljningen var en hemlighet och Isaks far dog strax efter. Jag hörde om den för ungefär ett år sen. Isak, som är det enda barnet, fick reda på det när det var försent. Det sägs att Isak hade blivit helt förkrossad när han fick reda på att ögruppen blivit såld. Isak och hans pappa blev osams för 17 år sen. Det var efter att mamman gått bort. Det slutade med att de bröt kontakten helt.
-Så sorgligt, sa Linn, vet du om Ove och Isak är släkt?
Edward tittade storögt på henne.
-Nä,det har jag inte hört att de skulle vara. 
Det började komma in mera kunder som tog både korgar och kundvagnar.
-Vi ska inte uppehålla dig, sa Roger, du har ju ett jobb att sköta.
Linn tog en påse Ahlgrens bilar och en Cloetta guldnougat som hon betalade. De tackade Edward och gick sen tillbaka till bilen.
Roger tittade på Linns godis hon höll i handen.
-Linn är lika med godisråtta, sa han och log mot henne.
-Nä, jag har bara ett onaturligt stort sug efter socker, sa hon.
-Men, det är ju samma sak, fnissade Roger.
-Äsch då, sa hon och skrattade. Jag är utsvulten. Vi kan åka till den där restaurangen vi var till första dagen.
-Det gör vi, sa Roger och startade Volvon, jag kommer att välja en god plankstek.
-Även om jag gillar ön ska det bli skönt att sova på hotellet, sa Linn och lutade sig tillbaka i passagerarsätet.
-Ja, det får vi göra någon gång under de perioderna vi är här så att vi får tillgång till riktig mat och en dusch, sa Roger och Linn skrattade. 
Plötsligt blev hon allvarlig.
-Jag får en underlig känsla, sa hon.
-Vadå, menar du?
-Jag kan inte sätta fingret på vad det är...men jag tänker mycket på Isak.
Roger tittade på Linn.
-Det är inget du ska tänka på. Det är inget som rör oss.
-Nä, du har rätt...men, tänk om det är så att Isak har fått veta något.
Roger satt tyst en stund och koncentrerade sig på bilkörningen. Han stannade vid ett övergångsställe och ett äldre par gick över.
-Ja, det är mycket möjligt, sa han, men vad?

måndag 9 oktober 2017

Del 14 - Stänga

- Nu har jag packat färdigt, sa Linn och ställde sin röda väska utanför stugan.
- Jag hittar inte rakapparaten! sa Roger.
- Jag vet inte vart du har lagt den, sa Linn och tog sin röda vindjacka och gick ut. Äntligen morgon, tänkte hon och tog väskan och gick ner till bryggan. Hon hade inte sovit en blund på hela natten då hennes tankar kretsat kring Isak. Hon satte sig ner i båten och väntade på Roger. Hon tittade på stugan och kände sig glad och nöjd över att de hade gjort ett bra köp. De svarta, blanka solplattorna som solade sig på taket såg enorma ut. De skulle räcka till ett mindre kylskåp, kokplattor och kaffebryggare hade Ove sagt. Han hade rätt i att man klarar sig på det härute, tänkte Linn. Även om allt var bra och vackert i all denna vackra idyll så fanns det mörka moln och det var hennes tankar på Isak. Hon vecklade ut kartan över stjärnhimlen som hon hade fått av Isak. En mörkblå himmel med de tindrande stjärnorna kablades ut framför hennes inre. När hon var mindre var hon mörkrädd. Hon hade då tittat upp mot himlen och insett att hon inte var ensam. Tusentals stjärnor hade lyst upp hennes väg när hon gått hem sent på kvällen. Hon hade känt sig trygg med alla stjärnorna som blickat ner på henne.
Roger avbröt hennes tankar.
-Nu kan vi äntligen åka, sa han och startade båten. Jag tänkte att vi kunde åka till hotellet först och lämna väskorna.
-Det blir jättebra! Då kan jag fixa i ordning mig först, sa Linn och stoppade ner kartan i väskan.
Det var en uppfriskande båttur och Linn kände sig bättre till mods. När de kom fram till hamnen tog de sin mörkblåa Volvo och körde till hotellet som låg inne i centrala Umeå. De checkade in på hotellet och efter ett par timmar var det äntligen dags. De tog bilen och åkte en bit utanför Umeå.
-Det känns ganska spännande, sa Linn när de parkerade bilen. De promenerade sista biten.
-Vi får hoppas att han kan berätta något om Isak, sa Roger och öppnade dörren. De gick in och dörren stängdes bakom dem med en lätt duns.

söndag 1 oktober 2017

Del 13 - Utanför fönstret var allt bara mörker

- Oj, skrämde jag er? Ni ser ut som ni sett ett spöke, sa Isak och log.
-Det är ingen fara, sa Roger och tittade frågande på honom.
-Ja, jag funderade vart ni tog vägen. Jag gick hit och knackade på. Dörren stod öppen så jag gick in och ropade på er. Men, nu så kom ni...jag måste ge mig iväg nu, sa han och gick mot dörren. Tänkte säga hej då först.
Han gick ut och stod utanför stugan och letade i bakfickorna. Han tog fram de vikta kartorna och gav dem till Linn.
-Du kan behålla dem. Jag har kopior därhemma.
Han gick mot stigen bakom stugan och försvann. Linn gick en bit efter och tittade efter honom. Vid den gamla bryggan stod en mindre båt. Det måste ha varit hans båt jag hörde tidigare idag när jag satt och läste, tänkte Linn. Hon gick tillbaka till Roger med huvudet fullt av tankar och frågor. Roger hade tagit fram och ställt grillen utanför stugan. När hon gick in stod han och skar kycklingfilé i kuber.
-Jag hjälper dig, sa hon och började skära grön och röd paprika i bitar. Roger tog fram grillspett.
Medan de grillade berättade Linn om hennes första möte med Isak när hon sett honom utanför fönstret och hon berättade om kläderna som legat i en hög utanför garderoben som hon hade hängt in. De pratade hela kvällen om allt möjligt ända tills det var dags att gå in.
- Isak verkar underlig, sa Linn, men jag tycker att han känns harmlös.
- Vi får avvakta och se vad som händer när det gäller honom, sa Roger när han låste dörren. Utanför fönstret var allt bara mörker. Roger stannade till och tittade på Linn.
-Vad är det? sa hon och tittade frågande på honom.
-Jag fick precis en idé. Jag vet någon som kan berätta om Isak för oss!

onsdag 27 september 2017

Del 12- Grå

- Nej, det var inte han som gjorde det. Vid tidpunkten för händelsen studerade Isak vid Uppsala universitet och bodde på ett studenthem. Den 21 september var en lördag och den kvällen hade studenterna haft världens röjfest. Tre av Isaks studiekamrater hade hjälpt honom in till hans rum för att han hade druckit alldeles för mycket. Han kan aldrig ha varit i Umeå den kvällen. Inte en chans!
Linn drog en djup suck av lättnad. Hon gick tillbaka en bit och ställde sig vid stugan och tittade bort mot bryggan där Isak stod och tittade på deras båt. Han gick fram och strök med handen över den vita ytan. Hon gick tillbaka till Roger.
-Jag gissar på att han är kring 65 år, grått tunt hår och skäggstubb, blå ögon, lite kortare än mig, kring 1,80 kanske, ganska smal. Svarta jeans, röd t- shirt, svarta adidas skor. Ja, han ser vardaglig ut helt enkelt. Han dök bara upp här helt plötsligt och vi vet inte vem han är och det verkar inte ni heller göra.
-Nä, vi vet inte heller. 
-Hur kan vi helt säkert veta att det verkligen är Isak? Vem som helst skulle kunna dyka upp här och utge sig för att vara Isak,sa Linn.
-Ja, faktiskt, ingen av oss vet hur Isak egentligen ser ut.
Men något inom Linn tyckte väldigt bra om Isak. Han verkar för vänlig och trevlig för att vara en grym person, tänkte hon.
-Han berättade att den här ön tillhörde en hel ögrupp som kallades för Karlavagnen. Vet du något om det?
-Ja, det är sant som han säger. Karlavagnen speglar sig i havet och ögruppen ligger exakt som de sju stjärnorna. Det är helt fantastisk och magiskt när det är fullmåne!
Det var en lättnad att det Isak berättat om ögruppen var sant, tänkte Linn.
Hon hörde Roger avsluta samtalet och han gick fram till henne.
-Det verkar inte vara den här Isak som gjort något mot Eva och det känns bra, sa Roger.
Linn höll med honom och det började gå tillbaka mot stugan och när hon tittade mot bryggan stod inte Isak kvar. Roger gick först in i stugan med Linn tätt efter sig. Båda stannade tvärt. Isak stod inne i deras stuga.

Del 11 - Kan vara

- Va? Menar du allvar? Vem kan han då vara?
Plötsligt ringde Rogers mobil.
- Det är Ove som ringer! sa han till Linn och svarade.
- Hallå! Vänta lite, Ove. Jag ska gå ut!
Roger öppnade dörren och gick ut bakom stugan och följde stigen en bit ner mot den gamla bryggan. Linn gick tätt efter. Roger slog på högtalaren i mobilen. Det sprakade lite men de kunde höra Ove.
- Jag har försökt tagit reda på vem Isak är. Han är absolut inte min bror. Men, jag ringde till en kollega i Umeå och frågade honom om han visste något.
-Vad trodde han? frågade Linn.
- Han berättade att han blev förhörd angående mordet på Eva inne i Umeå. Ett brutalt mord som skedde den 21 sep 1974.
-Är du säker på att det var Isak som blev förhörd? frågade Roger.
- Ja, det var han. Han blev förhörd tre veckor efter händelsen. Någon i Umeå trodde sig ha sett honom i närheten av mordplatsen.
- Vad säger du? utbrast Linn, menar du att det sitter en galen yxmördare ute på vår brygga?

tisdag 26 september 2017

Del 10

Roger klev ur båten, tog matkassarna och gick fram till dem. Isak reste sig upp, skakade hand, presenterade sig och satte sig ner igen.
-Jag kommer strax! Jag ska bara packa upp matkassarna först.
Roger gick mot stugan med matkassarna.
-Jag ska hjälpa honom med kassarna, sa hon till Isak och skyndade efter Roger.
-Vad gör han här? Roger nickade åt Isaks håll.
-Han säger att han är bror till Ove som vi köpte ön av. Han påstår också att ön är hans!
Roger stannade till och tittade på henne.
-Va! Nä, det kan det aldrig vara. Det är vi som äger den!
-Han sitter och pratar om stjärnor och himlen. Ärligt talat, jag fattar ingenting!
De gick in i stugan och Roger började packa upp.
-Vad ska vi göra?
-Lugna dig, Linn, det löser sig. Jag ringer och pratar med Ove.
-Jag går ut och ser om jag kan få honom att lämna ön, sa Linn, jag hittar på något!
Isak satt och tittade på det andra pappret när hon kom tillbaka.
-Det här, sa han och pekade, är ögruppen som den här ön hör till.
Linn tittade på pappret och såg att det var en karta. Hon såg tydligt Sveriges och Finlands gräns och bottniska viken.
-Ögrupp? Linn tittade frågande på honom.
-Den här ön heter Alkaid och ligger närmast land, västerut mot Umeå. Han pekade på några små prickar ute i havet på kartan.
-Ser du? De andra sex öarna är uppkallade efter dem här stjärnorna. Han pekade på det andra pappret med bild över stjärnhimlen. Linn läste högt.
-Alkaid, Mizar...men, varför?
-Det finns en legend om den här ögruppen. "Karlavagnen speglar sig i havet."
-Vad betyder det?
-Ögruppen kallas Karlavagnen just därför att öarna ligger exakt som stjärnorna. Som om de speglar sig!
-Det låter fantastiskt! Jag hade aldrig fått veta det här om du inte berättat!sa Linn och tittade närmare på kartan.
- Linn! Kan du komma och hjälpa mig med en sak! Roger stod utanför stugan.
- Jag kommer snart tillbaka, sa hon till Isak och reste sig.
Roger väntade tills hon kom fram till honom.
- Jag ringde till Ove och täckningen var väldigt dålig. Jag hörde knappt vad han sa och sen bröts samtalet.
- Hann du höra något alls?
- Han har ingen bror!

Del 9 - Noga

- Å, förlåt, så dumt av mig...jag börjar om. Jag heter Isak och när jag fick veta att ön var såld åkte jag hit för att se efter om det stämde. Han tittade på Linn. Jag tittade in genom fönstret och såg dig. Jag blev överraskad!
-Jag med!
-Jag förstår...han tittade upp mot himlen och gjorde en ny svepande rörelse uppåt.
-I mörkret fylls himlen av tusentals bländande stjärnor slumpmässigt fördelade i olika mönster. Det är en oändlighet av stjärnbilder och det är som att upptäcka en ny värld! utropade han förtjust.
-När jag var barn önskade jag mig alltid något varje gång himlen var täckt av stjärnor även om ingen av dem föll, sa Linn.
-Det är något mycket speciellt med sju av alla dessa tusentals stjärnor, sa han. Jag ska visa!
Han reste sig upp och letade i bakfickorna på de svarta jeansen och tog fram två vikta papper. Han satte sig igen och vecklade upp dem och pekade på en av dem.
-Jag pratar om de sju ljusstarkaste stjärnorna vi har, sa han.
Linn tittade noga på pappret och såg att det var en karta över stjärnhimlen. Hon kände igen Alkaid, Mizar, Alioth, Megrez, Dubhe, Phecda, Merak.
-Varje stjärnklar natt syns dem strax över horisonten, sa Linn. Dem här sju stjärnorna bildar Karlavagnen.
- Precis! utropade han glatt.
Båda tittade mot havet när de hörde att Rogers båt närmade sig bryggan.